endumen

Jag helgmornar är inte det bästa jag vet direkt. Om jag kunde sova så skulle det ju kunna vara det, men nu så vaknar jag alldeles för tidigt, önskar inge hellre än att kunna somna om, men de går bara inte. Försöker att läsa så att jag ska bli trött, men det är bara jobbigt att läsa när jag inte får tända några lampor. Nu börjar ju klockan visserligen sakta men säkert att närma sig nio och då kanske jag kan börja väcka V.

Igår cyklade jag till F&S på Kungsholmen och tränade ett medelpass, men det kändes bra mycket jobbigare än så. Vet inte om det var för att jag inte kände mig så pigg och glad som jag brukar eller om det helt enkelt var jobbigare. Men jag tycker om när det är jobbigt, när svetten rinner och jag nästan får andnöd.

Därefter cyklade jag hem och möttes av världens sötaste V. Jag förtjänar inte den där sockertoppen när jag varit så elak på morgonen. Han ville inget hellre än att vara mig till lags. Mitt humör var fortfarande inte på topp, men jag hade bestämt mig för att käka på Max, så efter vår lilla cykeltur dit började jag känna mig mycket bättre. V var nämligen duktig och stannade vid rödlysena vilket han aldrig gör annars så jag garvade mest åt att han helt plötsligt förvandlats till en liten laglydig herre.

Max i Solna är ju inte riktigt lika bra som Max Vasagatan. Men maten gick ner utan problem. Jag har blivit en besserwisser när jag kommer på restauranger. Igår klagade jag på att dipperna var kletiga och så fick jag nya. Men jag tror att det är bra att våga klaga lite. Det är ju för deras egen skull, för att de ska kunna göra sitt jobb felfritt.

Efter Max cyklade vi hem och V såg på hockey medan jag först lekte it-tekniker och sedan såg på Snakes on a plane. Hyfsad film, kanske inte den mest underhållande, men mer stimulerande än att se på hockey. Jag känner mig hela tiden ganska så understimulerad och det enda som tycks hjälpa är att träna. Det finns så mycket jag skulle vilja göra, men det blir aldrig av. Som att pyssla en massa, men det kräver beställningar, en födelsedag eller ett kalas. Skulle även vilja turista i Sthlm, men V tycks hellre vilja se på tv så jag har inte ens frågat. Igår var syrran och jag påväg att åka till grönan, men det blev aldrig av, vi tittade ut genom fönstret och tappade lusten.

Just nu ser jag mest av allt fram emot den femte. Då ska jag ta tåget till Mora för att gå på Zorn-museum och kusinens student. Får leka med syster ett par dagar och vara hemma i Heden med mor och far. Inser ju nu att jag borde ha åkt hem tidigare, men nu är det som det är. Det krävs ett kalas för att man ska får för sig att åka hem.

Nu ska jag krypa ner i sängen igen och undersöka om jag kanske kan somna om och sova åtminstone en halvtimme till.