Je suis une folle
Vaknade efter ett idag efter nattens arbete. Kom hem klockan sju imorse och försökte skriva dagbok för jag var vid gott mod, men det blev bara fyra ynkliga rader som inte sa så mycket. Träffade två killar på tunnelbanan som tyckte att jag skulle köpa pepparsprej "det finns många idioter i Stockholm". Träffade en påstridig man ute på gatan som prompt skulle skjutsa hem mig i en taxi, men jag lyckades avstyra det hela. Människor alltså. Någon hade brytit sig in i ett förråd på jobbet och bajsat i en verktygslåda. Varför ens göra sig besväret? Förrådet ligger i anslutning till handikapptoaletten.
Jag har pratat med Kathy och sagt att hon får komma hit när hon vill. Borde ha träffat Matilda idag, men huvudet är lite för trött. Ville flytta till Östersund idag när jag hittade mina shorts. Längtar efter att få spela volleyboll med grabbarna och springa omkring barfota i gräset utan några som helst bekymmer. Borde nog bli bästis med Larry för jag inbillar mig att det är full fart hela tiden då.
Syster har rymt hemifrån. Hon hade lämnat en macka på bordet. Vet inte om hon hade tänkt att jag skulle äta upp den. Jag tordes inte. Men med tanke på alla gånger som hon äter upp mitt godis så borde det ju inte vara mer än rättvist att jag trycker en macka som hon lämnat framme på köksbordet.
Jag vill ha ett normalt jobb som alla andra så att jag är ledig på helgerna. Då kanske jag skulle kunna börja klättra i berg eller inomhus. Eller åtminstone gå en sväng på stan i någon annans sällskap.
Mina nationalekonomkollegor på Uppsala universitet K och Emilene som inte vill vara med på bild. Den 14/12-06 i väntan på nobelpristagare Edmund S. Phelps föreläsning. Av någon underlig anledning har jag raderat alla bilder på stilige Ed.
Julolivträdet 24/12-06
Bästa 25-årspresenten för en Linnea, bakelse på sängen.
Biprodukt från den "fantastiska" chokladkakan som Johan bakade den 13/1-07.
20/1-07
21/2-07 Jag ska aldrig bli sambo!
Skoglunds Ida den 10/3-07 Östersund.
På besök hemma i Leksand den 24/3-07.
"Reker såna som man eter"
Röva bort mig!
Första besökte på Af 18/9-06
Besök i Västerås 30/9-06
Besök i Uppsala hos Mia och Sigrid den 4/10-06
Hos en tant på söder när jag jobbade på hemtjänsten den 29/10-06
Utgång den 3/12-06
En bild om dagen
Ja, jag skulle vilja bjuda på en bild om dagen från mitt härliga liv. Detta är något jag skulle vilja ha visat från den stund jag köpte min nuvarande mobiltelefon. Eftersom jag nu ligger lite efter, eller ganska så mycket efter och det inte är så många fler än jag som får ta del av bilderna på min mobiltelefon så börjar jag med att publicera tre bilder från september 2005, den sjunde, åttonde och nionde närmare bestämt. Det här är några av de första bilderna som togs med min mobilkamera.
Vid närmare eftertanke är det kanske inte helt möjligt att publicera en bild om dagen, men åtminstone de dagar jag har tagit någon bild som är värd att visa. Håll till godo, det kommer fler inom kort.
Vårkänslorna
Idag lyckades jag faktiskt ta mig till Karlbergs slott. Härligt, härligt! Satt i solen i flera timmar och bara funderade och läste ett par kapitel i en bok jag lånat av Maria. Sen gick jag tillbaka till T-centralen och åkte hem. Syster och jag tömde skåpet på skräp och gick till sopsorteringen. Pantade lite burkar och köpte mat gjorde vi också. Nu har vi fått Sanna på besök över natten. Varför finns det inget bra att se på tv? Jag har lovat Matilda att jag ska virka lite saker till henne, men det går ju inte när det inte finns något att se på samtidigt.
Jag är ledig imorgon också. Vill försöka få tag på en Hertzbil så att jag kan åka iväg någonstans, men de enda bilar jag sett går till Sthlm och inte från. Nåväl, jag hittar nog på nåt att göra imorgon också, i värsta fall får jag väl ta med mig virkningen ut i solen.
Hawaiian Tropic i näsan
Hade en lugn kväll på jobbet igår. Fick sluta redan klockan tio eftersom de som vanligt behöver spara timmar. Jag var bara lycklig. Vem väljer inte att åka hem tio hellre än tre? Tycker om att stå bredvid Stefan i kassan. Han är glad hela tiden och vi hjälps åt när det blir mycket att göra. Man kanske ska ha en kassakompis bredvid sig sådär, jämt. Dags att sätta fart då.
Alkoholens biverkningar
Jag var på Lucky House igår med syster och hennes vänner för att fira hennes 23-årsdag. Dansade och drack några öl och höll mig på en lagom onykterhetsnivå. Fick dansa med Anna och prata med Olle och Stefan, annars var det faktiskt inte så mycket som var skoj. Jag var mest rädd för att jag kände mig så gammal, jag måste försöka att bota den där rädslan på nåt sätt. När luckan stängde drog syster på efterfest i Limhagen. Kvar blev jag med Stefan, Anders och Thomas. Det kändes skumt att hänga med hockeybögarna, jag som försökte att undvika dessa individer så gott jag kunde när jag gick på gymnasiet. Vi tog en taxi till Limhagen till en seg efterfest som bestod i att dricka ljummen öl, se på en Marilyn Monroe film och försöka att ta hand om en lillasyster som låg på toaletten och kräktes paj. Vid klockan fyra hade alla lyckats hitta någonstans att sova så då blev det lugnt i lägenheten. Jag vaknade som vanligt först av alla kl. 6. Försökte gå omkring i lägenheten och bli trött igen, men lyckades istället få två katter i hälarna som när jag gick och la mig igen kröp ner under täcket och låg på täcket och spann som två små elmotorer. Mina ögon svullnade snabbt igen. Efter nån timmes försök att bli av med katterna stängde jag dörren till sovrummet och fick sova ytterligare nån timme innan nymf parakiten som stod i hallen började skrika som ett fån och väckte hela lägenheten. Då kunde vi tillsammans konstatera att det hade blivit sommartid under natten och att klockorna skulle ställas fram en timme. Jag försökte att få liv i en seg syster så att vi kunde ta oss hem. Först sa systern ja, sen sa hon nej. Far kom och hämtade mig och jag for hem och duschade och sov en timme till. Hela dagen har mest bestått av mat som mest känns svårsmält; våfflor, tårta och porterstek. Jag har sett på Wild kids och innan dess en film som far filmat i Kina. Jag höll på att somna och jag tror att far tog ganska så illa upp. Men det var ju inte för att filmen var trist utan för att jag är så trött. Men om en timme är det nästan acceptabelt att gå och lägga sig igen.
Imorgon far jag tillbaka till Sthlm. Längtar inte det minsta. Det har varit så skönt att vara här hemma ett tag. Hann ut på Styrsjön en sväng med far och har suttit ute i solen och försökt att få fräknar på näsan. Vill inte tillbaka till Max och inte tillbaka till avgaser och människor med tomma blickar. Jag ska fortsätta mitt sökande efter nytt jobb och så får vi helt enkelt se var jag hamnar någonstans.
klänning
Vill åka hem till Leksand nu! Syster har redan åkt.
Nu igen..
Ja, jag har gråtit till Greysan nu igen. Funderar på om jag nästan inte tycker att Greysan är bättre än Heroes alltså. Jag fick två avsnitt av Greysan av Patrik idag. Hade nästan velat spara dem, men det går bara inte. Det är så bra, och jag gråter en skvätt och känner mig lite tillfreds men samtidigt förvirrad. För att finna sig själv behöver jag ju veta vad jag tycker om. Varför tycker jag så mycket om denna serie? Vad exakt i den är det som gör att jag mår så bra? Skulle man på något sätt kunna utnyttja den där känslan för att må bättre i mitt eget liv? Jag ska fundera vidare på det där, men först ska jag äta och sen ge mig iväg in till stan och leta present för jag har en syster som fyller år på söndag. Min enda syster. (Och sen ska jag till jobbet och det är ju alltid ett äventyr på sitt sätt.)
ovilja
jobb sökes
Siamesisk tvilling
Det har varit en lång helg. Först jobba hela lördagen och sen stressa hem för att duscha och trycka några korv med bröd. Sen kom Matilda och inspekterade mitt hem innan vi for till Hovet och såg på Nelly Furtado. Vi hade sittplatser nästan längst uppe vid taket, men Matilda gick ner och pratade med vakten och så hade vi helt plötsligt ståplats. Till glädje för ögonen, men inte för mina stackars fötter. Ajaj.. Förbandet hette Saukrates vilket var en ensam snubbe som lirade elfiol hans dj och en rocksnubbe med långt hår och elgitarr. Det var inte så jättebra, men det gjorde inte så mycket. Konserten med Nelly var bra, men något seg. Ljudet var dessutom inte nå vidare bra. Man hörde inte alls vad hon sa när hon körde lite mellansnack. Jag var fascinerad av dansarna men det var inte Matilda. Det var dessutom kul att se hur normal Nelly verkar, lite småkralliga ben och inga bauta tuttar. Men återigen det här med dansarna: ballt, ballt, ballt! Tänk om jag kunde försörja mig på att dansa, det vore drömmen det. Det är ju det allra bästa som finns. Faktiskt. Säg något som är bättre. Jag skulle nästan kunna säga att dansa är bättre än Patrik, men bara nästan. Nåväl. Innan jag for hem från konserten hann vi träffa Therese och Magnus som också var där. Therese är så tjock och fin och det måste bara bli en flicka. Äh, det måste det inte. Matilda blev hämtad av sina föräldrar och vi andra tog tunnelbanan till Slussen där jag bytte till tunnelbanan hem och de andra skulle hitta lite mat. Så otroligt kul att träffa både Therese och Matilda och längtar hem en hel massa.
Men så blev det alltså söndag och jag åkte tillbaka till jobbet. Fick som tur var sluta tidigare, för vi skulle ju ha personalfest, så jag hann hem och duscha. Strax innan fem for jag till Mariatorget där det var personalmöte först om hur vi ska uppträda och vara på jobbet. Sen bowlade vi i 45 minuter. Jag var antagligen sämst, men jag har ju aldrig bowlat förut. Nu vet jag att det inte är helt läskigt iallafall. Kanske, kanske kan jag göra det någon mer gång och någon envisas med att göra det. Efter oss kom David Tainton, småtjejerna tisslade och tasslade. Vi gick till Helenes krog och bar och fick kanongod mat. Jag hamnade mitt emot Hanne som skar sitt kött i små, små bitar och doppade i alla fyra såser samtidigt. Bella och Gisela satt på varsin sida om mig. Varför hamnar jag oftast i de tystas sällskap? Hela låg och mellanstadiet hamnade jag med Angelica och Anna. Angelica vet jag nu att hon kan prata, hon har kommit igång på senare år precis som jag. Anna däremot vet jag bara på ett ungefär hur hennes röst låter, men jag kan inte minnas att vi någonsin pratat om någonting. Undrar vad människan gör nu för tiden. Hon kanske är en djävul på teckenspråk.
Efter Helenes krog for hälften av sällskapet (15 personer) till Fridhemsplan och gick på Star bar. Sunkigt ställe, men det fick duga. Hanne och Michelle visade mig och Bella hur mycket de har klottrat på handikapptoaletten där. Så blev det dans och sång och fylla. Jag höll mig lugn och anständig men dansade allt vad mina fötter förmådde.
Vid stängning var jag så trött att jag inte orkade ta reda på hur jag skulle ta mig hem så när Hanna erbjöd en bäddsoffa hemma hos sig i Västberga så tackade jag ja. Jag hittar jag inte särdeles bra i Sthlm alltså. I morse när jag vaknade var jag ganska så sur på mig själv, måste jag vara så lat att jag inte orkar ta upp mobilen ur fickan och ringa sl. Jag smet hem innan Hanna vaknade. Gick till telefonplan och tog t-banan därifrån. Härligt snöblandat regn var det då, men just nu skiner solen lite svagt.
Ska sova en stund innan jag ska iväg på Assistentmöte på Max. Lite mat kanske man kan få i sig också. Hoppas att Hanna hör av sig också när hon vaknat för jag känner mig ganska elak som smet iväg, men annars ses vi väl nån dag på jobbet. Hehe..
Jag önskar att jag hade en siamesisk tvilling som jag kunde prata med allt om så jag slapp utsätta någon annan för min meningslöshet.
Masjävlar
Ja, Andreas, vi är antagligen elaka.
Jag har varit hos Johan och ätit middag. Jag skrattar alldeles för lätt. Jag gottar mig riktigt i sällskap, det är helt enkelt det bästa jag vet.
För övrigt kände jag mig helt usel på jobbet idag. Jag stod i köket, men Hanne påpekade snabbt att jag är så långsam. Hon gjorde det på ett skämtsamt sätt, men jag kände att jag tog illa vid mig ändå. Det skämtas ju alltid om att jag är så dålig i köket. Jag kan därför aldrig prestera något vidare eftersom jag vet vad som förväntas av mig. Nej, jag blir inte alls peppad av mobbningen. Sen stod jag vid pointern och råkade sucka när chefen kommer farandes och ropar att han vill ha det och det. "Hon klarar inte det här! Ställ nån annan där i stället!" Tack för förtroendet. Det gick alldeles utmärkt tyckte jag. Jag hade full koll på läget. Jag ska nog byta jobb trots allt.
Men nu ska jag se på masjävlar. Peace!
Världen vi lever i
Jag har spelat Dx Ball och lyssnat på P3. Vi har också roat oss med att se på bilder på dalafest.nu och klicka en massa gånger på de fulaste bilderna så att de ska komma upp högst upp på mest sedda bilder. Tanken är att de som är på bilderna ska tro att de är snygga och att folk tycker om dem. Ja, vi har ganska så dålig humor. Men nu vet jag inte om det funkar så heller. Att vi klickar en massa gånger på samma bild räknas kanske inte eftersom det är från samma datorer. Ja, för vi sitter på varsitt rum och klickar, vore kul om vi lyckas iallafall.
Syster vill att vi ska gå på Lucky House när hon fyller år. Jag vet inte om jag törs. Jag är ju så gammal. Men om hon verkligen vill det så gör jag det för hennes skull. Jag dansar ju så gärna. Mamman kommer säkert att invända.
Smokey
Syster och jag har bestämt att hon ska åka hem till Leksand på sin födelsedag. Jag ska nämligen åka hem och Daniel kommer också att vara hemma. Jag har redan köpt biljetter. Vill inte riktigt egentligen eftersom jag vet att Patrik också är ledig den helgen. Känns konstigt att vara ledig samtidigt som honom och inte få vara där han är. Men jag måste faktiskt åka hem till mor och far nån gång. Har inte träffat dem sen innan nyår. Syster och jag bestämde också att vi inte ska åka hem till Leksand efter för att gå på Towes 20-årsfest med studio54-tema. Det blir för mycket åkande fram och tillbaka helt enkelt. Ida har ju påsklov sen också och blir det som vi tror så kommer hon att få den nya lägenheten första april. Men just nu vet vi ju inte ens om hon får nån lägenhet.
Såhär är det: jag kan bara bo ifrån Patrik tills dagen innan jag fyller 26, för den dagen jag fyller 26 får jag inte längre resa som ungdom med sj eller sas. Det är mycket dyrare att vara vuxen. När jag fyllt 26 ska jag bli bofast, det är mitt mål.
Fett hår
Ja, tv alltså.. Det är ju något av det bästa som finns när man har ett ointressant liv som jag har. Säg vad jag annars ska göra med mitt liv. Får jag inte vara kär och lycklig och ledsen och förargad som människorna i Greysan, Lost eller Heroes så vet jag inte vad jag gör med mig själv. Då kommer jag att förvandlas till en grå klump av kött och ben. Det här är det liv jag lever med dator och tv. Med sömn och jobb och mat.
Tänkte ta mig in till stan i solen, men det har börjat mulna på och blåser en smula. Skulle vilja åka in till stan och köpa mig något fint, men vet inte vad eftersom jag inte har något liv så är det ju ganska så meningslöst.
Mitt hår är fett. Det blir fett på ungefär tolv timmar. Jag duschar när jag kommer hem från jobbet på kvällen. När jag sedan vaknar på morgonen är det fett. Det är kanske därför man ska köpa dyra schampon, och inte såna billiga som de har på rusta. Nu ska jag dricka grönt te så att jag kan leva lite längre som den gråa klump jag är.
Dark and twisty
Soonish också. I vilken annan serie hittar de på såna bra ord som soonish?
Allt är så känslosamt och vackert bara. Ni måste kolla på det nån gång.
Tristess
Nu sitter jag och väntar på att Grey's Anatomy ska börja. Dubbelavsnitt, jippie jäj! Men vad ska jag göra medan jag väntar egentligen? Jag är ganska så mätt för tillfället, så nån mat vill jag inte längre ha, jag har för svårt för att spontankolla på tv och jag hittar inget underhållande på internet. Och jag vet inte vad jag ska skriva om här heller.
Livets mening
Jag har dessutom sökt två jobb idag. Jag fick nämligen min lönespec för nån dag sedan och blev grymt besviken. Man får ju mer pengar i månaden om man tar studielån. Visserligen ska de pengarna betalas tillbaka sen, men ändå!! Jag har ingen studentlägenhet, det innebär att elen inte ingår som den oftast gör i studentlägenheter. Jag har en pojkvän som bor på annan ort, det kostar pengar att åka till honom. Jag måste sluta försöka lura mig själv att jag är nöjd med att jobba på Max. Jag tror inte att det är någon som har gått på det. Jag skäms ju alltid när jag måste svara på den frågan vad jag gör annars. Skäms, skäms, skäms.. Usla lilla Linnea. Men jag är rädd att jag inte klarar av så mycket mer. Jag blir ju livrädd när jag läser platsannonserna. Men nu måste jag nog söka ändå. Har man inte sökt så har man ju ingen chans alls att få nåt nytt jobb. Mamma blir ledsen när jag säger att jag tror att jag inte duger bättre till. Johan tror att jag skulle klara av hans jobb. Jag vet inte jag.
Vårsol ger ångest
Jag har varit till Fruängen och handlat mat. Mat är helt fantastiskt ju. Jag går i affären och vill handla allt. Därför är det bäst att bara ta en liten korg, när den blir tung vet man att det räcker. Det är även bra att vi inte har nån bil, för med bil kan man handla jäääätte mycket mat. : )
Jag har träningsvärk i armarna idag, för igår fick jag i uppdrag på jobbet att gå till max på hamngatan och hämta bärkassar eftersom våra var slut på vasagatan. Det är ju inte hiskeligt långt mellan, men en bit är det och det var tyngre än vad jag trodde att bära en packe bärkassar. Jag blev erbjuden en liten vagn, men tackade nej. Jag svettades som en gris. Det är verkligen vår i huvudstaden.
Jag har städat och funderar på vad jag ska göra med resten av dagen. Jag vill gå ut i solen, men samtidigt inte. När det är vackert väder och man är ledig måste man ju gå ut. Räcker det med att bara sitta på balkongen och läsa kanske? Eller så ska man åka in till stan och titta på vårmänniskor på hötorget. Ja, lite ångest får jag nästan av vårsolen.
Who's that girl..
Idag var jag på din restaurang och beställde sju dagens, en sallad och elva cheesecake med hjortron. Tjejen i kassan blev stressad av den stora beställningen och då valde du att SKÄLLA UT henne för att det gick långsamt. Hon såg inte alls glad ut.
Min uppfattning var att även köket var underbemannade och då tar det tid att få fram maten. Jag tycker inte att en chef ska skälla ut sin personal inför kunderna. Det ser inte bra ut. I övrigt smakade maten som Sibyllas och cheesecaken var underbar.
Nöff nöff
Önskar just nu att min hjärna fungerade på ett tillfredställande sätt. Men nu är jag född med den här hjärnan som inte vill formulera sig korrekt eller tänka särdeles klokt.
Danssug
Ian Van Dahl vill jag ha, lite Nelly Furtado kanske och sen en massa annat dansvänligt. Om jag en vacker dag flyttar tillbaka till Östersund ska jag gå ut och dansa varje ledig helg. I Stockholm vet man ju inte var man ska gå och dansa. Min syster går ju inte ens ut och dansar. Ska det vara så svårt?
Kvinnodag
Jag vet inte om jag försöker samla pluspoäng hos mina manliga läsare eller varför jag reagerade på detta sätt i morse som jag helt plötsligt tagit parti för att inte fira den internationella kvinnodagen. Men egentligen har jag ju aldrig varit för någon kvinnodag. Kanske är det så att jag i grund och botten är så mycket för jämställdhet att jag anser att med en kvinnodag blir det ju inte längre jämställt om vi inte även har en internationell mansdag. Alla ska ses utifrån individ och inte kön och med detta kvinnodagsfirande blir ju skillnaden mellan könen ännu mer påtaglig. Nu säger jag inte heller att män och kvinnor är lika. Det finns ju både en fysisk och psykisk skillnad, men varför ska vi som kvinnor tvingas till att skapa dessa motpoler till det mansdominerade samhället för att få våra röster hörda? Är inte vårat samhälle så långt gånget att kvinnor och män värderas lika högt? Nej, antagligen inte och därför får jag finna mig i kvinnodagar och politiska partier vars valmanifest bygger på feminism.
Kanske är min reaktion den här för jag vill inte bli påmind om att jag är kvinna. Jag börjar nästa gråta när jag tänker på att jag kanske aldrig kommer att få ett hyfsat jobb just pågrund av att jag är kvinna. Jag är 25 år och förväntas skaffa barn inom de närmaste tio åren. På grund av detta kommer jag att dömas. Det hela är otroligt läskigt om det nu är sant. Jag vet vad Patrik skulle säga, något om att det inte är så. Det här är något som vi alltid kommer att vara oense om. Men föreställ dig själv att du är chef på ett företag som ska nyanställa. Vem skulle du anställa? En ung kille eller en ung tjej? Vi säger att de båda sitter inne på precis samma kunskap, de har båda fast förhållande och bor i villa. Jag har själv suttit och intervjuat unga tjejer, jag har själv diskuterat hur viktigt det är att den person vi anställer kan jobba kvar ett bra tag. Med Anna var det ju så viktigt att den vi anställde inte försvann efter ett litet tag, så att Anna kunde känna sig trygg. På ett företag vill man ju gärna hålla nere sina kostnader och med nån som ska vara hemma och föda blir ju kostnaderna högre. Då måste det ju anställas en till person som ska gå in på ett vikariat.
Nej, fy bubblan! Här blir det inga barn gjorda! Jag vill inte tvingas välja mellan barn eller karriär, men jag vet att jag nog skulle orka med båda. Det kanske är det jag behöver med all min extra tid. Kids, alltså! Då skulle jag ju ha något att göra på dagarna. Det är väl det min kropp bara går och väntar på. Att jag ska ha fullt upp dygnet runt för då mår jag som allra bäst. Mamma sa förresten för nån dag sen att om jag fick barn skulle hon kunna gå i pension och ta hand om barnen. "Nu är det din och Idas tur att göra karriär." Allt är kirrat!
Fredag imorgon alltså.
Instängd
Den här dagen blev ju inte alls som jag tänkt. Jag skulle ju sova hela dagen så att det snabbt kunde bli fredag. Men nu fick jag sluta så tidigt igår att jag måste vara vaken hela den här dagen och oroa mig för två saker som vanligt: vad jag ska äta och vad jag ska göra för att få tiden att gå. Tiden brukar ju gå ganska så fort ändå, så det är väl inget jag behöver bekymra mig över.
Jo, vi var ju en för mycket igår på jobbet. Så då fick jag gå hem tidigare. Det blev tidigare än tänkt dessutom eftersom Daniel kom förbi och inte hade nån nyckel hem. Så då fick jag sluta i ett bums fast det var ganska så mycket folk som var i restaurangen just då. Har fortfarande dåligt samvete för att jag gick hem. Men Hanne sa att det var lugnt. Hanne förresten, hon är min nya idol. Hon är faktiskt fantastiskt skön och jag är otroligt glad att jag fått träffa henne. Förresten är det flera av de här assistentbrudarna som är sköna. Det finns alltså en mening med att jag hamnade på Max.
Jag har öppnat mitt fönster idag, för det luktar så instängt på mitt rum. jag spenderar ju alldeles för mycket tid här inne antar jag. Det är grått väder ute, men fåglarna kvittrar. Jag ska väl ta och klä på mig då.
Sommaren
Har som vanligt problem med att komma på vad jag ska göra. Satt och kollade på Mtv för att få lite inspiration. Började då längta till sommaren en hel massa. Började fundera på kläder jag vill ha och kläder jag haft. Var är förresten mina sommarkläder. Det är speciellt ett linne jag saknar. Jag måste undersöka saken när jag kommer hem.
Igår berättade syster att Towe ska ha fest när hon fyller 20 vilket är den 30:de mars. Ska försöka att få ledigt då. För det handlar bara om en natt i såna fall och det är okej om jag kan få byta den med nån annan som jobbar natt samma vecka. Ska kolla upp vem det är.
Det är helt galet att det redan är onsdag. Fredagen ligger bakom knuten och lurar. Fick frågan om jag ville jobba med Anna i helgen. Är ju ganska så sugen, men jag är ju ledig tre dagar och sen dröjer det fem veckor innan jag är ledig tre dagar på raken igen, så jag ska nog försöka att vara ledig de här tre dagarna. Det räcker väl med att jag ska hälsa på annapanna.
Den perfekta sambon
Jag måste vara den perfekta sambon. Har nu bakat bröd och köket ser ut precis som det gjorde innan. Tänk om jag fick bo med nån som mig. Nån som fyllde frysen med bröd och höll det snyggt omkring sig. Suck! :)
Jag ska krypa ner i sängen och se på Prison Break. Bara två jobbnätter, sen åka tåg till Jämtland. Imorgon ska jag packa och göra müsli. De kan ju inte hinna äta upp allt innan jag är tillbaks, men man vet ju aldrig.
Peace!
5018 steg
10000 steg
Beautiful head
Jag är chockad över hur mycket jag tänker när jag är på jobbet. När man står i köket är det faktiskt läskigt att man kan göra det man gör och samtidigt vara långt bort i tankarna. Och den enda tanken som snurrar är: "ska jag verkligen göra det här, ska jag verkligen göra det här?" Det kan jag ju hålla på och fundera på bäst jag vill. Ingen hör och ingen ser.
Jag diskuterade med Stefan igår hur det går med trainee-utbildningen och han tycker att jag är duktig, men att jag måste ta för mig mer. När jag sen kom hem på kvällen kom jag på vad felet är. För att jag ska kunna leda andra måste jag ju känna att jag kan det jag håller på med. Men just nu kan jag inte allt. Jag vet inte varför vissa saker görs på ett speciellt sätt. Den här veckan måste jag alltså inhämta all kunskap som går att hämta. Åtminstone ta reda på var kunskapskällan finns. Vet att det ligger på intranätet någonstans. Kanske ska jag bara ta och leta reda på den.
Nu blir det frukost, sen Heroes. Lovely!
mat
Min kropp känns ganska så trött. Fötterna mår bra idag, men annars känns det ganska så tröttsamt. Jag skulle verkligen behöva träna. Ska forska i saken nu.
Klagomål
Klagar jag för mycket måntro? Jag ska försöka att sluta med det. Men nu är det såhär att det fortfarande gör ont i min fot, men jag har kunnat ta mig ut till tvättstugan och har bara den sista tvätten kvar i torktumlaren. Men torkskåpet fungerar inte precis som det brukar då och då. Dessutom är det nån jävel som satt ett hänglås på torkrummet. Ja, det är helt värdelöst med torkrum, men det är ju bättre än ingenting och ingen har väl ensamrätt på det. Jag har ringt två gånger till felanmälan och klagat. Det hänger och ligger fuktig tvätt över hela lägenheten.
Vet inte riktigt vad jag ska göra för att muntra upp mig själv, men nåt måste jag ju hitta på. Något som samtidigt vilar min fot. Högläge är det som gäller. För när jag sitter gör det ju också ont. Men det är egentligen inte helt farligt. Det är mest bara irriterande och lite gråtmild blir jag av det. Men jag får väl placera mig framför teven och sticka så fort jag är klar med tvätten. Inte mer med det.
Halta-Lotta
Det lustiga är att mamma igår påpekade att hon inte tror att det här jobbet är bra för mig med mina fötter. Tydligen hade läkarna sagt det när jag var liten, att jag inte skulle ha något spring-jobb när jag blir stor. Så idag får jag as-ont i foten. Det är snudd på inflamation tror jag. Men jag ska tvätta och annars ta det lugnt och svalka foten med is så hoppas jag att det är bra imorgon så att jag kan jobba.
Vad är det för fel egentligen? Är det inte det ena så är det det andra. Snart skiter jag i allt och flyttar hem till mamma och pappa. De skulle bli glada iallafall, frågan är om jag skulle bli gladare. Men Therese och Matilda skulle också bli gladare. Jag tror nog att jag skulle bli lite gladare. Jag skulle kunna vara fars lärling, eller jobba extra på Lustholen och cykla på min fina cykel. Ja, helt hemskt skulle det faktiskt inte vara att flytta hem, men att gå ut och dansa på Lucky skulle vara hemskt. Men jag går ju aldrig ut och dansar här heller, så det är väl struntsamma.
Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke
När jag hade lunchrast bad Nabil om ursäkt för igår. Kramade om mig och sa att nästa gång han beter sig illa åt så måste jag säga ifrån, men jag sa det till honom igår var det liksom ingen bra dag att ge sig på mig.
Vi sålde ganska så bra tack vare att vi hade pressvisning för den nya GI-burgaren som lanseras på måndag. Det brödet ser faktiskt jättegott ut. Friscobrödet luktar dessutom fantastiskt gott, tror att jag måste testa Friscon snart.
Det är en bra dag när tunnelbanan stannar vid perrongen i samma stund som man själv precis kommer dit. Det är bara att kliva på utan något uppehåll i sin hemgång. Var duktig och handlade när jag kom hem. Syster tjatar ju om att jag aldrig handlar. Idag kunde jag alltså visa även henne att jag kan om jag vill.
Idag blir det korv med bröd till middag, precis som igår och sen blir det tionde avsnittet av Lost säsong 3.