Intet
För första kvällen på mycket länge har jag inte gjort så mycket annat än suttit vid datorn sedan jag kom hem från jobbet. Men jag unnar mig detta en dag som denna dag då jag gått hem från jobbet i Silverdal hem hit till hemmet i Värsta skogen. Ja, för det är ju här jag bor nu, i sambolivet. Trodde nog aldrig att det skulle hända. Men nu är jag här för att stanna så länge jag får.
Promenaden hem var det bästa på hela dagen eftersom det var ganska så trist på jobbet. Det har varit det den här veckan. Vet inte om det är för att min chef är hemma efter barnafödande eller om det bara är en trist vecka i februari.
Till helgen ska jag åka hem till Leksand för att åka skidor. Eftersom jag ska åka halvvasan den 26:e så är mitt mål att åka minst 2,5 mil i helgen. Kommer att vara mycket nöjd med mig själv om jag gör det.
På fredag ska jag så äntligen till ortopeden och få mina fötter undersökta. Försökte räkna ut hur länge jag har haft ont på det här viset och jag tror att det är lite mer än tre år. Ja, det är faktiskt det. Jag började få ont efter en utav A's och mina danskvällar i Östersund. Sorgligt men sant. Det är mer än tre år sedan jag kunde ut och springa utan att få ont i fötterna. Hoppas att det rättar till sig. Men idag kunde jag iallafall gå hem från jobbet utan att det gjorde nämnvärt ont. Cykla går ju dessutom också alltid bra.
Nu är det bara att vänta på att V ska komma hem från sitt andra jobb. Fantastiska V med sin höga arbetsmoral, sina konstiga idéer och bestämdhet. Jag har funnit min överman.
Promenaden hem var det bästa på hela dagen eftersom det var ganska så trist på jobbet. Det har varit det den här veckan. Vet inte om det är för att min chef är hemma efter barnafödande eller om det bara är en trist vecka i februari.
Till helgen ska jag åka hem till Leksand för att åka skidor. Eftersom jag ska åka halvvasan den 26:e så är mitt mål att åka minst 2,5 mil i helgen. Kommer att vara mycket nöjd med mig själv om jag gör det.
På fredag ska jag så äntligen till ortopeden och få mina fötter undersökta. Försökte räkna ut hur länge jag har haft ont på det här viset och jag tror att det är lite mer än tre år. Ja, det är faktiskt det. Jag började få ont efter en utav A's och mina danskvällar i Östersund. Sorgligt men sant. Det är mer än tre år sedan jag kunde ut och springa utan att få ont i fötterna. Hoppas att det rättar till sig. Men idag kunde jag iallafall gå hem från jobbet utan att det gjorde nämnvärt ont. Cykla går ju dessutom också alltid bra.
Nu är det bara att vänta på att V ska komma hem från sitt andra jobb. Fantastiska V med sin höga arbetsmoral, sina konstiga idéer och bestämdhet. Jag har funnit min överman.
Kommentarer
Trackback