Las Vegas
Svid i ögat
Jag har nya byxor på mig som egentligen borde sys upp. Tycker synd om V som måste dras med mig och alla mina skor och kläder. Han vet nog inte vad han har gett sig in i.
Tack!
Så kom ett mycket efterlängtat sms och det enda jag kunde säga i bilen påväg till T var tack. Tack, tack, tack, tack, tack. Fortsatte en stund tills jag nästan började gråta av tacksamhet över detta lilla sms. Vet inte vem jag tackade, kanske mest bara V för att han till slut tog sitt förnuft till fånga och hörde av sig litegrann. Han hade till och med varit så söt och skrivit till mig på Facebook. Tack, tack, tack.
Var hos T en sväng och hälsade på. Vill också ha en sån där liten prinessa som T har. Hade jag fast jobb och en trea skulle jag börja göra barn i ett nafs. Kanske borde fråga V först om det är ok, men det kanske bara är att ta med honom till T och hennes lilla L nån gång så kommer han nog att bli sugen.
Jag ska snart iväg på gympa med mor, får se om jag överlever, sen är det hem och duscha innan jag sätter mig på tåget till Sthlm. Det ska bli skönt. Fantastiskt skönt. Och nu är det faktiskt bara 24 timmar kvar tills det att V landar på Skavsta. Så det gäller bara att överleva en dag på jobbet imorgon, sen får jag vara V's kissemiss igen. Sweet!
But why?
Förmodligen blir allting bra så fort V kommer hem. Förmodligen kommer han att ringa så fort han landat på Skavsta. Förmodligen. Gör han inte det kommer jag också att bli sur och rymma till skogs. Ja, eller inte höra av mig till honom och flytta tillbaka till Västertorp. Morr! Tänk om jag verkligen kunde göra det. Men jag är en mes. Förmodligen blir allt bra igen, men just nu känns det verkligen inte så, för det är 31 timmar kvar tills V landar på Skavsta och tills dess kommer jag antagligen att må illa varje liten sekund. Fy!
Hursomhelst så var mor och jag på Solblomman igår, så nu har jag blivit kittad. Vi träffade O på Siljan och det var mysigt, sen var J här igår och hon är helt underbar. Det är så pinsamt att jag berättar allt gott om V för J så att J nästan blir kär i V och sen idag när jag vaknar vill jag inte att V ska finnas i mitt liv eftersom det gör ont. V som är bäst i hela världen, med det pyttelilla undantaget att han är urusel på att höra av sig när jag vill att han ska det. Tvi!
Skogen
Kalaspingla!
Jag är lite pissed för att jag kommit underfund med att mitt kontorsfönster ligger i söderläge vilket gör att solen, när den behagar skina, värmer min högra kind. Borde egentligen känna mig lite lycklig över att solen vill värma mig en smula, men idag är jag för uttråkad för att glädjas. Solen får mig bara att längta ut till ett vinterlandskap.
Längtar hem till V-torp så att jag kan smörja in kropp och själ i salvor som luktar gott och rosa, sen ska jag fixa så att håret blir lockigt för imorgon blir det så småningom kalas. Det är kalas alldeles för sällan. Jag borde satsa på att bli heltidsclown så att jag alltid får klä ut mig. Det vore så lovely!
Peu en peu
Till och med när jag ligger på golvet och funderar på vilken kniv som skulle passa bäst att sticka mig själv i hjärtat med så har jag glimten i ögat. Jag bara är sån.
För övrigt mår jag bra mycket bättre idag. V kom hem precis när jag ville att han skulle komma hem. Och då hade jag inte ens bett honom om att komma hem just då. Det är som vanligt med V, man önskar en sak och så får man som man vill, för vi tänker liksom ungefär likadant.
Jag tog sovmorgon i morse och det gjorde mig gott. Kom till jobbet vid nio och hittills har det inte hänt så jättemycket. Har iallafall fått ett litet uppdrag som tog en stund. Har nu varit och käkat mat med mina kollegor. Igår hade jag med mig matlåda och kom då fram till att jag inte ska ha med mig matlåda eftersom jag ju tycker att det är så satans gott med mat och att det är dagens höjdpunkt, så borde jag kunna få unna mig det. Men idag satt vi och diskuterade matpriserna och de har höjt dem till 70 pix, så det blir nog matlåda trots allt. Mina kollegor funderar även de på att börja ta med sig matlåda. Det ska nog gå bra trots allt. Det är ju roligare att laga mat till någon mer än bara sig själv. Jag menar, nu när jag ska bo med V så blir det mer matlagning vilket leder till fler matlådor.
Sömnlöshet
Önskar mig en Marie-Antoinette frisyr.
Laptop mot mensvärk
Visst var det snack om att grabbar inte skulle ha sin laptop i knät för att det skulle kunna göra dem sterila? Hursomhelst hoppas jag att det inte gäller även för tjejer. Det är asskönt att ha en laptop i knät när man har en smula mensvärk. Sweeeet!
Idag var första dagen på jobbet efter jul- och nyårsledighet. Fyfasen va trist! Jag borde ha fortsatt att vara ledig även den här veckan. Ja, eller de här tre dagarna den här veckan. Alla andra är ju lediga den här veckan vilket gör att det inte finns ett jota att göra på jobbet. Snortrist. Funderar på att ta sovmorgon imorgon och om det inte händer så mycket kanske jag även slutar tidigare. Finns ingen mening med att sitta där och plågas när det inte finns något att göra. Tvi!
Jag är strandsatt i Västra skogen eftersom V har dragit på fest med sina fjortiskompisar. Ok, de kanske inte är fjorton, men nästan. Jag är mest sur för att jag inte får följa med. Det kan ju bero på att jag hällt öl i V's kompis byxor, eller så är det för att det kommer en massa snygga tjejer dit som V känner och som han inte vill att jag ska träffa. Tvi! Jag är så bitter och har inget mer i mitt liv att se fram emot. Planerar självmord, men det går segt. Har svårt att komma på något som inte skulle göra ont. Fegskit!
Gud försökte i sin enfald att muntra upp mig litegrann iallafall. Han skickade två negerpojkar att följa mig från tuben. Fasen va paff jag blev när den ene av dem förklarade att han inte alls skulle gå av i Västra skogen utan att han gjorde det bara för att "you are so beautiful". Shit alltså! Så började jag att stråla som vanligt en stund, tills nu när V har lämnat mig igen. Trodde nästan att han kanske skulle kunna ångra sig, men det var väl naivt av mig att tro något sådant. Klart han vill vara ifrån mig ett tag, vi är ju med varandra mest hela tiden. Poor thing! Stackars lilla V som har gått med på att jag ska flytta in här hos honom. Stackars lilla mig som kan bli utslängd närsomhelst. Gah!
Planen för kvällen är att gå iväg och slänga lite sopor och sen ligga här i sängen och läsa tills V kommer tillbaka. Förhoppningsvis funderar jag inte alltför mycket på att han är borta, utan kan sova gott ändå.
Om kvinnor
"Ändå var det framförallt de manliga självmördarna som gjorde honom rasande. Colborne ansåg att kvinnor som hoppade var desperata av orsaker som berodde på att de var kvinnor. Det var liksom en medfödd defekt, detta att vara kvinna. Därför borde man snarare tycka synd om kvinnliga självmördare än fördöma dem, så som kyrkan fördömde dem. Det var för det mesta unga, förtvivlade flickor som väntade barn och hade blivit övergivna av sina älskare. Eller också var det fruar som misshandlats eller övergetts av sina män. Deras barn hade kanske dött. Kanske hade de på något sätt råkat döda sina barn. De var mentalt störda, rubbade. De var helt enkelt bara kvinnor. "