endumen

Hittar på egna euro-techno låtar i huvudet, för snart, snart, snart ska jag åka iväg och träna. Jag ska cykla i regnet till Karolinska och kliva in på F&S glad och peppad med tanterna och farbröderna.

Hade tänkt åka för en timme sedan, men min telefon började helt plötsligt ringa och jag blev glad för jag kände mig populär. Det är mitt livselixir, det där med att känna mig behövd, kanske därför jag trivdes så bra som personlig assistent eller som Max-arbetare. Mitt kontrakt har förlängts och jag blir nu fast här i ett år till, ska banne mig göra mig oumbärlig.

Jag har ätit avocado och känner mig frisk och kry, men en mystisk ömhet sprider sig i halsmandlarna som om jag ätit något surt.

Inbillningsjuka, det kommer med åldern.