Mensvärkshelvete, igen..

Jag slutar snart, har man varit här sen sju får man åka hem vid fyra, det är mina regler.

Har inte ritat så mycket idag som jag borde, hoppas att jag lyckas med det imorgon istället, ska nog ta med mig ritandet hem idag, just in case att jag liksom skulle få ett ryck och börja rita hejvilt.

Det regnar ute, eller ja, det gjorde nyss. Jag såg på 400 metersfinalen och är en tönt. Jag tycker Johan har gjort ett skitbra jobb, "Jamen, han kom ju sist!" säger Andreas. "Jamen i finalen!" säger jag. Fröken Eggers kom tydligen också sist i simhoppsfinalen på 10 meter. "Skitbra!" säger Andreas. Jag bara ler och tycker synd om Andreas som är så ung och så bitter.

Jag ska cykla till Karolinska och gå på F&S, sen ska jag cykla hem och äta avokado. Inte för att det är gott utan för att jag tror att det hjälper mig mot mensvärken. Och så ska jag duscha och kanske dammsuga lite eftersom V inte har gjort det. Eller så ska jag strunta i dammsugandet och bara ligga på sängen och titta på Drömkåken och sticka. Eller så ska jag inte göra något alls som vanligt.

Men, vad är det för fel på vädret!

Varför gör ni inte som jag säger?

Ja, jag ser ju att ni fuskar, jag har ju nämligen bara två prenumeranter på bloggkoll. Har ni inte fattat att bloggkoll är det bästa sättet att aldrig missa ett inlägg på någon blogg? Jag borde åtminstone ha fyra prenumeranter, efter det tänker jag sluta tjata, det är ju inte så mycket begärt. Det är ju betydligt enklare med bloggkoll än att komma ihåg allas adresser eller att spara alla som favoriter, det blir ju bara en lång jädrans lista. Gör nu som jag säger.



Här bevakar jag: Tiger, Syster, Sanna, Sara, Andreas, Pia, T och så alla andra bloggjävlar. När ska du M börja blogga och hur kul vore det inte att få läsa vad V tänker.


Korkad

Ja, hej, jag är så jävla korkad. Jag erkänner! Jag är korkad! Det var väl inget nytt? Det bara är så. Korkad, korkad, korkad! Tralala!
Finns det något sätt att tjäna pengar på när man är korkad? Typ, bli inspärrad i ett hus och bli filmad dygnet runt, nej men vänta, det är ju redan gjort.
Jag är så jävla korkad!

Recept

Hur man känner sig bättre till mods:
Tar en sväng i huset för att kolla om det finns någon brieost eller salami att stoppa i mitt fett-längtande gap. Finner ingen brieost, men möter en Maud som säger:
"Åh, du har alltid så fina kläder!"
"Tack, tack!" säger jag och tycker att det är kul att Maud tycker att jag är fin när jag ett par sekunder tidigare undrade varför jag inte tagit med mig clownnäsan till jobbet idag. Jag bär alldeles för stora byxor, skjorta med puffärm och rosett under hakan samt ett par gröna etnies. Jag har alltid drömt om att bli clown när jag blir stor, nu är jag ju det också.
Möter sedan Sara:
"Tack för ditt mail, det var ju skitbra!"
"Så bra, så bra." säger jag och vandrar tillbaka till mitt kontor och struntar i att brieosten var slut, för jag känner mig genast mycket bättre till mods ändå.

Fotbollssällskap

Hej!
Det är såhär att jag skulle vilja gå på derby på måndag mellan aik och bajen, men jag har inget sällskap så därför undrar jag om du är intresserad. Du får inte hålla på aik, för det går inte, jag gillar nämligen inte aik. Jag har tänkt fråga M, men hon är nog alldeles för upptagen och inte så intresserad. Morran bor så nära Råsunda, men han är totalt ointresserad, det är inte kul. Funderade på syrrans pojkvän också, men han gillar ju aik och det får mig att vilja ge honom stryk. Har även min nyfunna vän herr Toll, men han håller ju på ifk, och V har uttalat ett visst missnöje kring att jag ska umgås ensam med främmande män, så det blir inget med det. Skulle verkligen behöva Räva här, tror att han skulle kunna vara en god kamrat i de här sammanhangen, men han vill inte vara kompis med mig längre tydligen, jag är ju tjej och därmed innebär det att man inte får umgås med mig när man skaffat flickvän, det är trist. Snälla flickvänner, jag ska inte sno era pojkvänner, jag är skitkär i V och jag skulle inte vara tillsammans med V om jag vore kär i din pojkvän. Sen var det slut på förslag, men om du känner dig intresserad kan du väl lämna en kommentar så hör jag av mig.

Tack på förhand!

Fan, jävla skitmensvärk! Jag jobbar på ett stort internationellt läkemedelsföretag som ligger bakom fenomenet med en liten farbror i blå dräkt som spelade gitarr, undrar om det går att få tag på några piller i det här huset? Borde inte vara helt omöjligt, men det skulle inte förvåna mig om det inte går. Det är ett märkligt hus det här, vi tillverkar inte några piller här, vi bara sitter här och tar hand om allting annat som ett läkemedelsföretag kan tänkas göra.

Update: Det är alltså Räven jag menar och inte
Räva. Förlåt, my bad. Räva vore annars kanske ett ganska så uppskattat sällskap. Sist jag såg Räva stod han förpassad till garaget hemma, han hade det så fint på midsommar minsann, trots kidnappning och pakethållarkläm.

Hjältinnor

Jag är minsann ingen hjältinna jag inte. Jag är usel.

Upptäckte nyss att
Alex Schulman ju är barnbarn till Sven Stolpe, det var stört, jag har ju läst böcker av honom. När jag var yngre var jag fascinerad av stora kvinnor i historien däribland drottning Kristina som ju Sven skrivit böcker om. Nu blev Alex helt plötsligt lite mer intressant.

Mäh! Nu är Alex på radion också, jag visste inte det här.

Apropå det så lägger jag inte en bild på en annan tjusig kvinna.



Min absoluta favvodrottning, kan det ha att göra med att det är Cate Blanchett som gestaltar henne, Elizabeth I, alltså?

Ledsen att jag missbrukar wikipedia idag.

Förenade systrar

Haha! Lustigt att M tog personlighetstestet på så stort allvar, tror inte att det var helt vetenskapligt framtaget. Men det var kul och intressant.

Nu har jag fått mail från Fryshuset och är därför inbjuden på utbildning där den 13-14 september. Blir såklart lite nervös i magen, inte minst efter gårdagens test. Där står det ju ingenting om att jag ska ta hand om människor på ett känslomässigt plan. Får fundera en stund till, men på något sätt ska jag hänga med mina medsystrar på Fryshuset.

Personlighetstest

Din personlighetstyp:

Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.



Karriärer som skulle kunna passa dig:

Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.

Här är alltså svaret på vad jag ska bli när jag blir stor, det är kanske här jag ska sitta iallafall.


Gör testet själv här.


Igår ringde de från Ersta-Sköndal och erbjöd mig en plats på sjuksköterskeprogrammet där. Jag tackade nej idag på morgonen. Det känns extra bra nu när jag ser att jag ju inte alls ska bli sjuksköterska. Jag ska fortsätta min bana som dataspecialist. Men jag vill ju även bli läkare och elektriker, polis vore ju inte heller så dumt.

Nej, jag blev inte alls mindre vilsen efter det där testet, jag visste ju redan allt det där. Det är ju min personlighet de beskriver där, någon som vill hävda något annat har fel.


Today is the day

Idag har V stått ut med mitt sällskap i ett helt år. Bra jobbat V! Du är fantastisk!

Det är en bra dag idag. Jag har jobbat hela förmiddagen och alldeles nyss käkat min supergoda matlåda med lax och gräddstuvad spenat. Väntar på ett möte som ska ske nu klockan ett, men det kan vara så att personen som är mötets huvudperson inte dyker upp.

V och jag ska gå på bio idag, jag tycker om att gå på bio, jag går på bio alldeles för sällan.

Dumt är att jag har mensvärk, det gör ont, men jag blöder inte.

Lilla Sanna..

Jag börjar nästan gråta när jag hör Susanna Kallur på radion, hur hon med gråten i halsen förklarar varför hon föll. Låter som hon står och känner efter hur hon mår efter vurpan och pratar om att hon ska plåstra om sina sår och upptäcker en bula på smalbenet. Jag gillar henne skarpt. Krutdurken kallade hon sig själv i en intervju på tv jag såg igår. :)



Klicka på bilden för att lyssna.

Wanker

Ja, det sa Bill till Glen idag efter att jag passerat dem i korridoren.

Jag tycker att Glen är läskig, han kommer förbi mitt rum ibland och hänger på dörrkarmen och frågar hur allt är. Hans ögon lyser läskighet, som en dreglande varg i rödluvan.

Jag har berättat för V flera gånger att jag tycker att Glen är läskig, vi jobbar inte tillsammans, vi råkar bara sitta i samma korridor, men han ska ändå prompt prata med mig så fort min dörr är öppen. Faktum är att jag nog vet mest om Glen av alla som sitter i den här korridoren.

Men nu tänker jag inte vara trevlig mot Glen mer, inte efter att Bill sagt wanker till honom och Glen svarar med ett stolt yeah. Äckliga snuskgubbe från Australien. Yack!

Terapi

Jag blir helt knasig av den här ensamheten alltså, jag börja inse nu varför jag känner mig så ensam. Jag sitter ju här på kontor hela dagarna och känner mig ensam, jag har ju ingen att prata med. Jo, jag kan ju gå in till min chef eller hänga lite hos Torbjörn, men de har ju egna jobb att sköta, de vill ju inte ha mig drällandes där, här jobbar man solo. Just nu sitter jag här för jag har lovat min chef att jag ska klottra ihop ett nytt datorprogram som jag vill ha det, det är jag själv som sagt att jag kan göra det. Jag tror att det kan bli bra också, men det hade varit så mycket lättare om jag hade haft en kompis här som jag kunde bolla idéer med. Jag har förut alltid hävdat att jag inte tycker om att jobba i grupp, men nu inser jag att jag gör nog det, allt blir ju så mycket enklare då och dessutom behöver man inte känna sig så ensam.

Såhär efter semestern känner jag ju mig ännu mer ensam eftersom jag umgåtts med V dygnet runt. Det skulle kunna vara påfrestande, men det ni kanske inte vet är att V och jag umgås i stort sett dygnet runt jämt. Vi sitter nämligen och mailar till varandra när vi jobbar, det är små frågor eller funderingar, och det känns tryggt att ha ett litet stöd där hela tiden och jag kan efter lunchen berätta om alla små tankar som vandrat genom hjärnan den senaste timmen. Ja, det är nog inte helt normalt, men det är mycket bra när det är lite såhär ensamt.

Idag åt jag lunch själv. Vet inte om de andra ätit, min chef skulle inte äta, han gör så ibland. Han tror att han är tjock och inbillar sig att han ska bli smalare av att äta frukt istället. Ack så fel han har, jag har påtalat detta för honom, men han lyssnar inte. Frukt är godis!, säger jag. Det tror jag inte på!, säger han.

Hursomhelst, de bästa dagarna på jobbet är när jag får gå runt i huset och hjälpa folk, idag tycks jag inte kunna vara till någon hjälp. Men nu skriver jag av mig i min ensamhet för att inte bli knasig av alla mina tankar.

Maaat!

Jag äter idag, jag kommer att vara konstant hungrig idag. Jag åt frukost vid halv åtta, sen åt jag frukost alldeles nyss igen, sen kommer jag att äta lunch vid halv tolv. Det är all den här goda semestermaten som har gjort mig hungrig, det började igår när vi kom hem. På Arlanda började jag att fundera på mat. När vi var borta behövde jag ju inte fundera, jag visste att vi på kvällen skulle gå ut och käka något hejdlöst gott. Nu måste jag hela tiden fundera på hur jag ska kunna tillfredställa mitt matmissbruk. Men, jag vet att om jag äter ordentligt med fet mat utan kolhydrater så kommer jag att bli mätt längre och suget efter kolhydrater kommer att försvinna, jag tror på det åtminstone.



Som jag så ofta säger, jag är ju en tjockis egentligen, men det syns inte på utsidan.

Jag vill!

Nu vet jag! Jag vill ha en ny lya! Jag vill verkligen det. Det är det enda jag vill. Eller jag vill ha ett eget rum där det inte finns några gränser. Jag vill ha ett sånt här rum.


Tillbaka

Jag är tillbaka och inte är jag lyckligare för det. Det är ju så grått och trist här i vårat land. I en vecka har jag äntligen fått använda de allra kortaste kjolar och shorts, det var fint och V och jag knarkade kärlek varje kväll, för vi är ruskigt bra på att göra det tillsammans insåg jag.

Men nu är jag här igen på jobbet och ser ut på tågen och den grå himlen och längtar inte hem. Letar febrilt efter ett nytt hem, men jag vet inte om det hjälper mot tristessen.


Party, party!

Så att säga..
8 är tydligen en bra siffa i Kina, den anses ge lycka och rikedom. Det borde med andra ord vara en bra dag idag och eftersom jag är född den åttonde borde jag inte sitta här och deppa.

Jag bjussar på en gammal favoritlåt. Håll till godo, men det kommer kanske mer.


Härligt väder, jäj!

Sitter och kikar ut genom fönstret och känner mig konstigt nog inte alls sugen på att cykla hem. Ska jag månne sitta här och vänta tills det har slutat eller ska jag ge mig ut i det blöta?

Sitter jag kvar och väntar kanske jag aldrig kommer härifrån, jag kommer att missa min semester med V och istället får jag leva på godis och glass här på jobbet istället.

Känns inte som det blir något besök på stan idag, jag är så opeppad att jag får skavsår av opepp. Men jag har ingen aning om vad jag ska göra om jag inte ger mig iväg ut på stan, det kommer ju att klia i kroppen som vanligt antar jag. Men det finns sprit i skåpet och jag brukar vara ganska bra på att dansa i min ensamhet. Jäj!

Stackars Anna som är på festivalen i Uppsala i regnet, men det regnar ju inte bara, det blåser ju dessutom.

Jag sitter här en stund till.

Våldtäktsmånaden

Titta! Jag kan stava till våldtäkt! Hur många bloggerskor är det inte som tror att våldtäkt stavas med ck. Där är den största skillanden mellan mig och tonåringarna, annars är det inte så mycket som skiljer.

Hursomhelst var tanken att jag skulle gå ut på stan själv ikväll och lite senare möta upp V, men sen kom regnet och jag kände att jag stannar nog inne ikväll istället. Och sedan läser jag Metro och får lära mig att augusti är de månad då flest utomhusvåldtäkter sker. Som om jag inte redan var rädd för att gå ut på stan ensam, jag brukar inte vara rädd, men av någon underlig anledning så kände jag att nu kan det vara min tur. "Tro inte att det inte händer dig" står det i
Metro. Det är så jag brukar tänka i vanliga fall. Nej, nu kändes det liksom läskigt och jag överväger helt klart att stanna hemma ikväll, om jag inte får för mig att pimpla Absolut i min ensamhet ikväll för att sedan dra in till Stureplan och svänga mina lurviga, men sannolikheten är minimal.

Lustig är den lilla lista som man finner i tidningen.

Tänk på detta
1. Promenera inte ensam nattetid.
2. Undvik mörka parker, gångtunnlar och liknande.
3. Lita på din magkänsla - om du känner dig förföljd, spring.

Shit alltså, tänk om alla skulle följa råden, folk skulle ju alltid springa omkring för att de känner sig förföljda. Ja, jag skulle det åtminstone, och jag tror inte att jag är ensam. Jag har ingen lust att gå omkring och vara rädd hela tiden, bara för att jag är ensam. Bajs!

Kokospannkakor

Va kul att ni blev nyfikna på kokospannkakorna!

Här kommer receptet:

4 ägg
2 dl kokos
2 dl grädde
en gnutta salt

Kokosen mixas så att den blir som mjöl, tydligen finns det kokosmjöl att köpa, men jag vet inte var. Blanda ihop mjölet med ägg, grädde och salt, låt stå en stund. Stek sedan som vanliga pannkakor i rikligt med smör. Detta är egentligen en dubbel sats, det blev fem pannkakor, men eftersom det är så mycket fett i dem behöver man inte äta så många för att bli mätt.
Receptet är funnet på
kolhydrater.ifokus.se, där finns mer inspiration om LCHF-kost.

Komma igång

Jag kommer inte igång. Jag har fastnat i tankebanor om mat. Det beror på att jag är hungrig. Jag har ätit för lite fett. Jag sitter och letar recept på internet på saker som jag kan tänkas äta när jag kommer hem från jobbet. Problemet är att vi åker bort på söndag, jag vill fylla kylen med kokosfett och grädde, men då måste jag försöka äta upp det innan vi åker, vill ju inte ha sur grädde i kylen när vi kommer tillbaka. Ja, jag ska nog unna mig fett och grädde. Vill testa det här med kokospannkakor. V ska äta blodpudding idag. Jag gillar inte blodpudding och tänker jag på vad som är i gillar jag det ännu mindre, och då tänker jag inte på blodet utan på att det är mycket möjligt att det är en massa tillsatser i för att få det där blodet att smaka gott. Huvva! Jag ska satsa på kokospannkakor jag, det låter hur smaskigt som helst, typ lika gott som muffins. Kan äta vispgrädde och blåbär till. Fan, min elvisp blev ju kvar i Östersund. Hoppas P har stor glädje utav den. Borde kanske ringa och höra. Äsch, han blir bara sur. Han gillar inte mig den där P, stackarn.


Tidigare inlägg Nyare inlägg