Lyckans ost

Jag har mått finemang sen igår nån gång. Börjar misstänka att något är fel. Det hela började med att jag spelade betapet och vann. Ingen stor vinst, men han jag spelade mot hade dubbelt så mycket ranking som jag. Lyckan bestod nog lite av att jag äntligen klarade av den stora getingen på Daxter. Det var inte så svårt, man måste bara ge det lite tid och så är det bra att ringa till Patrik och rådfråga förstås. Jag fick ju prata lite med räven igår också och jag var glad och pratade med Johan. Och sen pratade jag med Patrik och fortsatte att vara lycklig så lycklig att när vi slutat kunde jag fortfarande inte sova, så jag ringde till Andreas och fortsatte att vara lycklig. Somnade så till sist. Vaknade i morse med ett leende på läpparna. Åt frukost och såg på tv, sen Heroes och Prison Break. Underbara Heroes och underbara Prison Break. Departed kunde jag inte se på, men det gjorde ingenting. Allt behöver inte gå ens väg för att man ska vara lycklig. Jag har dessutom varit ganska smutsig idag. Jag har mest luktat svett och haft fett hår. Tog en promenad och postade brevet till Trygg Hansa. Pratade med älskade Annapanna på msn. Hon är i Norget och är barnflicka. Vann mot Patrik på Betapet idag. Lycka! När ska lyckan ta slut. Jag hoppas att det aldrig händer. Jag vill alltid vandra omkring och vara lycklig i kroppen.

Vi åkte till Kungens kurva och handlade och åt middag på Ikea för femton spänn; korv, pizza och läsk. Jag ska nog åka till Kungens kurva varje dag och äta middag. Det är ju nästan billigare än att äta hemma. Sen var vi på Rusta och jag köpte stora flaskor med tvål och schampo. Det är ju sånt som går åt. Sen var vi på Ica Kvantum och handlade mat. Vi hittade te som luktade fantastiskt gott och var grönt. Jag skulle kunna bli en riktig tedrickare om allt te luktade sådär gott. Mia säger ju att man lever längre utav grönt te också, det är bra. Mia ska ju bli läkare. 

Sen vi kom hem har jag gjort müsli och mailat Therese. Hon hade mailat till mig vilket inte händer så ofta. Hon väger över 60 kilo nu vilket hon aldrig har gjort i hela sitt liv. Det har jag. Jag har så mycket muskler. Nåväl. Jag vet att det var en hemlighet, men snart kan jag inte hålla mig längre och det borde ju synas på henne nu vad som är på gång. Jag måste åka hem snart och se vad som händer.

Nu ska jag ta reda på min müsli, duscha och sen lägga mig och kanske spela lite Daxter innan jag ska försöka att inte vara så darn lycklig så att jag kan sova nån gång, för imorgon ska jag jobba igen precis som resten av helgen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback