endumen

Igår fick jag höra just det: "You have a beautiful.... head!" Det var en märklig komplimang, men jag blev glad ändå.

Jag är chockad över hur mycket jag tänker när jag är på jobbet. När man står i köket är det faktiskt läskigt att man kan göra det man gör och samtidigt vara långt bort i tankarna. Och den enda tanken som snurrar är: "ska jag verkligen göra det här, ska jag verkligen göra det här?" Det kan jag ju hålla på och fundera på bäst jag vill. Ingen hör och ingen ser.

Jag diskuterade med Stefan igår hur det går med trainee-utbildningen och han tycker att jag är duktig, men att jag måste ta för mig mer. När jag sen kom hem på kvällen kom jag på vad felet är. För att jag ska kunna leda andra måste jag ju känna att jag kan det jag håller på med. Men just nu kan jag inte allt. Jag vet inte varför vissa saker görs på ett speciellt sätt. Den här veckan måste jag alltså inhämta all kunskap som går att hämta. Åtminstone ta reda på var kunskapskällan finns. Vet att det ligger på intranätet någonstans. Kanske ska jag bara ta och leta reda på den.

Nu blir det frukost, sen Heroes. Lovely!