Siamesisk tvilling
Jag sitter och funderar på om jag är lite bakis, men jag tror att jag mest bara är trött.
Det har varit en lång helg. Först jobba hela lördagen och sen stressa hem för att duscha och trycka några korv med bröd. Sen kom Matilda och inspekterade mitt hem innan vi for till Hovet och såg på Nelly Furtado. Vi hade sittplatser nästan längst uppe vid taket, men Matilda gick ner och pratade med vakten och så hade vi helt plötsligt ståplats. Till glädje för ögonen, men inte för mina stackars fötter. Ajaj.. Förbandet hette Saukrates vilket var en ensam snubbe som lirade elfiol hans dj och en rocksnubbe med långt hår och elgitarr. Det var inte så jättebra, men det gjorde inte så mycket. Konserten med Nelly var bra, men något seg. Ljudet var dessutom inte nå vidare bra. Man hörde inte alls vad hon sa när hon körde lite mellansnack. Jag var fascinerad av dansarna men det var inte Matilda. Det var dessutom kul att se hur normal Nelly verkar, lite småkralliga ben och inga bauta tuttar. Men återigen det här med dansarna: ballt, ballt, ballt! Tänk om jag kunde försörja mig på att dansa, det vore drömmen det. Det är ju det allra bästa som finns. Faktiskt. Säg något som är bättre. Jag skulle nästan kunna säga att dansa är bättre än Patrik, men bara nästan. Nåväl. Innan jag for hem från konserten hann vi träffa Therese och Magnus som också var där. Therese är så tjock och fin och det måste bara bli en flicka. Äh, det måste det inte. Matilda blev hämtad av sina föräldrar och vi andra tog tunnelbanan till Slussen där jag bytte till tunnelbanan hem och de andra skulle hitta lite mat. Så otroligt kul att träffa både Therese och Matilda och längtar hem en hel massa.
Men så blev det alltså söndag och jag åkte tillbaka till jobbet. Fick som tur var sluta tidigare, för vi skulle ju ha personalfest, så jag hann hem och duscha. Strax innan fem for jag till Mariatorget där det var personalmöte först om hur vi ska uppträda och vara på jobbet. Sen bowlade vi i 45 minuter. Jag var antagligen sämst, men jag har ju aldrig bowlat förut. Nu vet jag att det inte är helt läskigt iallafall. Kanske, kanske kan jag göra det någon mer gång och någon envisas med att göra det. Efter oss kom David Tainton, småtjejerna tisslade och tasslade. Vi gick till Helenes krog och bar och fick kanongod mat. Jag hamnade mitt emot Hanne som skar sitt kött i små, små bitar och doppade i alla fyra såser samtidigt. Bella och Gisela satt på varsin sida om mig. Varför hamnar jag oftast i de tystas sällskap? Hela låg och mellanstadiet hamnade jag med Angelica och Anna. Angelica vet jag nu att hon kan prata, hon har kommit igång på senare år precis som jag. Anna däremot vet jag bara på ett ungefär hur hennes röst låter, men jag kan inte minnas att vi någonsin pratat om någonting. Undrar vad människan gör nu för tiden. Hon kanske är en djävul på teckenspråk.
Efter Helenes krog for hälften av sällskapet (15 personer) till Fridhemsplan och gick på Star bar. Sunkigt ställe, men det fick duga. Hanne och Michelle visade mig och Bella hur mycket de har klottrat på handikapptoaletten där. Så blev det dans och sång och fylla. Jag höll mig lugn och anständig men dansade allt vad mina fötter förmådde.
Vid stängning var jag så trött att jag inte orkade ta reda på hur jag skulle ta mig hem så när Hanna erbjöd en bäddsoffa hemma hos sig i Västberga så tackade jag ja. Jag hittar jag inte särdeles bra i Sthlm alltså. I morse när jag vaknade var jag ganska så sur på mig själv, måste jag vara så lat att jag inte orkar ta upp mobilen ur fickan och ringa sl. Jag smet hem innan Hanna vaknade. Gick till telefonplan och tog t-banan därifrån. Härligt snöblandat regn var det då, men just nu skiner solen lite svagt.
Ska sova en stund innan jag ska iväg på Assistentmöte på Max. Lite mat kanske man kan få i sig också. Hoppas att Hanna hör av sig också när hon vaknat för jag känner mig ganska elak som smet iväg, men annars ses vi väl nån dag på jobbet. Hehe..
Jag önskar att jag hade en siamesisk tvilling som jag kunde prata med allt om så jag slapp utsätta någon annan för min meningslöshet.
Det har varit en lång helg. Först jobba hela lördagen och sen stressa hem för att duscha och trycka några korv med bröd. Sen kom Matilda och inspekterade mitt hem innan vi for till Hovet och såg på Nelly Furtado. Vi hade sittplatser nästan längst uppe vid taket, men Matilda gick ner och pratade med vakten och så hade vi helt plötsligt ståplats. Till glädje för ögonen, men inte för mina stackars fötter. Ajaj.. Förbandet hette Saukrates vilket var en ensam snubbe som lirade elfiol hans dj och en rocksnubbe med långt hår och elgitarr. Det var inte så jättebra, men det gjorde inte så mycket. Konserten med Nelly var bra, men något seg. Ljudet var dessutom inte nå vidare bra. Man hörde inte alls vad hon sa när hon körde lite mellansnack. Jag var fascinerad av dansarna men det var inte Matilda. Det var dessutom kul att se hur normal Nelly verkar, lite småkralliga ben och inga bauta tuttar. Men återigen det här med dansarna: ballt, ballt, ballt! Tänk om jag kunde försörja mig på att dansa, det vore drömmen det. Det är ju det allra bästa som finns. Faktiskt. Säg något som är bättre. Jag skulle nästan kunna säga att dansa är bättre än Patrik, men bara nästan. Nåväl. Innan jag for hem från konserten hann vi träffa Therese och Magnus som också var där. Therese är så tjock och fin och det måste bara bli en flicka. Äh, det måste det inte. Matilda blev hämtad av sina föräldrar och vi andra tog tunnelbanan till Slussen där jag bytte till tunnelbanan hem och de andra skulle hitta lite mat. Så otroligt kul att träffa både Therese och Matilda och längtar hem en hel massa.
Men så blev det alltså söndag och jag åkte tillbaka till jobbet. Fick som tur var sluta tidigare, för vi skulle ju ha personalfest, så jag hann hem och duscha. Strax innan fem for jag till Mariatorget där det var personalmöte först om hur vi ska uppträda och vara på jobbet. Sen bowlade vi i 45 minuter. Jag var antagligen sämst, men jag har ju aldrig bowlat förut. Nu vet jag att det inte är helt läskigt iallafall. Kanske, kanske kan jag göra det någon mer gång och någon envisas med att göra det. Efter oss kom David Tainton, småtjejerna tisslade och tasslade. Vi gick till Helenes krog och bar och fick kanongod mat. Jag hamnade mitt emot Hanne som skar sitt kött i små, små bitar och doppade i alla fyra såser samtidigt. Bella och Gisela satt på varsin sida om mig. Varför hamnar jag oftast i de tystas sällskap? Hela låg och mellanstadiet hamnade jag med Angelica och Anna. Angelica vet jag nu att hon kan prata, hon har kommit igång på senare år precis som jag. Anna däremot vet jag bara på ett ungefär hur hennes röst låter, men jag kan inte minnas att vi någonsin pratat om någonting. Undrar vad människan gör nu för tiden. Hon kanske är en djävul på teckenspråk.
Efter Helenes krog for hälften av sällskapet (15 personer) till Fridhemsplan och gick på Star bar. Sunkigt ställe, men det fick duga. Hanne och Michelle visade mig och Bella hur mycket de har klottrat på handikapptoaletten där. Så blev det dans och sång och fylla. Jag höll mig lugn och anständig men dansade allt vad mina fötter förmådde.
Vid stängning var jag så trött att jag inte orkade ta reda på hur jag skulle ta mig hem så när Hanna erbjöd en bäddsoffa hemma hos sig i Västberga så tackade jag ja. Jag hittar jag inte särdeles bra i Sthlm alltså. I morse när jag vaknade var jag ganska så sur på mig själv, måste jag vara så lat att jag inte orkar ta upp mobilen ur fickan och ringa sl. Jag smet hem innan Hanna vaknade. Gick till telefonplan och tog t-banan därifrån. Härligt snöblandat regn var det då, men just nu skiner solen lite svagt.
Ska sova en stund innan jag ska iväg på Assistentmöte på Max. Lite mat kanske man kan få i sig också. Hoppas att Hanna hör av sig också när hon vaknat för jag känner mig ganska elak som smet iväg, men annars ses vi väl nån dag på jobbet. Hehe..
Jag önskar att jag hade en siamesisk tvilling som jag kunde prata med allt om så jag slapp utsätta någon annan för min meningslöshet.
Kommentarer
Trackback