Illamående
Nu har jag vaknat igen. Det är ett elände att jag inte kan sova så länge som jag vill. Men idag spelar det mindre roll, för det är bara en natt kvar att fördriva på jobbet. Det blev en ganska så bra natt. Vi sålde ganska så bra och en del gäster var faktiskt ganska så trevliga. Kanske för att jag var trevligare idag. Jag tror ju att jag är påväg ner i en svacka, men jag kom på att om jag ändrar min inställning så kanske jag slipper hamna i den där svackan. Om jag anstränger mig litegrann så att jag tycker att allt är fint och bra så kanske jag inte hamnar i den där svackan.
På väg hem från jobbet fick jag ett telefonnummer till en mörk kille. Jag är så trevlig så. Det är ju inte första gången det händer. Jag bara pratar och är trevlig och så vill de ha mitt nummer och då får det det för när jag varit sådär trevlig kan jag ju inte bara sluta att vara det helt plötsligt. Så de får mitt nummer och jag tar deras och det är ju egentligen den bästa biten. För jag behöver ju inte svara när de ringer. Jag har inte några intentioner att gå ut och fika med nån kille som jag träffat klockan sex på morgonen en söndag och pratat med i fem minuter om ingenting.. Om jag däremot skulle ge honom mitt nummer och inte få något tillbaka skulle det bli ganska så läskigt. Då måste jag ju svara när det ringer för om jag inte ser vem det är som ringer så kan det ju vara något viktigt. Och om jag svarar så måste jag ju vara trevlig igen. Jag borde nog börja bli lite otrevlig. Sluta att vara så darn naiv hela tiden och tro att alla människor är goda. Pratade med två killar på tunnelbanan också, men jag blev trött och ignorerade dem efter ett tag så då slutade de prata med mig. Stockholm är läskigt. Det skulle kunna hända något hemskt när jag går från jobbet till tunnelbanan, men förhoppningsvis går jag så kort bit så att det inte hinner hända något. Vet inte hur hög brottsligheten är på Vasagatan klockan sex på morgonen en söndag. Borde inte alla vilja sova då.
Nu ska jag iallafall lägga mig och försöka att sova i två timmar till. Sen är det bara till att gå upp och få i sig lite mat och sen åka till jobbet.
På väg hem från jobbet fick jag ett telefonnummer till en mörk kille. Jag är så trevlig så. Det är ju inte första gången det händer. Jag bara pratar och är trevlig och så vill de ha mitt nummer och då får det det för när jag varit sådär trevlig kan jag ju inte bara sluta att vara det helt plötsligt. Så de får mitt nummer och jag tar deras och det är ju egentligen den bästa biten. För jag behöver ju inte svara när de ringer. Jag har inte några intentioner att gå ut och fika med nån kille som jag träffat klockan sex på morgonen en söndag och pratat med i fem minuter om ingenting.. Om jag däremot skulle ge honom mitt nummer och inte få något tillbaka skulle det bli ganska så läskigt. Då måste jag ju svara när det ringer för om jag inte ser vem det är som ringer så kan det ju vara något viktigt. Och om jag svarar så måste jag ju vara trevlig igen. Jag borde nog börja bli lite otrevlig. Sluta att vara så darn naiv hela tiden och tro att alla människor är goda. Pratade med två killar på tunnelbanan också, men jag blev trött och ignorerade dem efter ett tag så då slutade de prata med mig. Stockholm är läskigt. Det skulle kunna hända något hemskt när jag går från jobbet till tunnelbanan, men förhoppningsvis går jag så kort bit så att det inte hinner hända något. Vet inte hur hög brottsligheten är på Vasagatan klockan sex på morgonen en söndag. Borde inte alla vilja sova då.
Nu ska jag iallafall lägga mig och försöka att sova i två timmar till. Sen är det bara till att gå upp och få i sig lite mat och sen åka till jobbet.
Kommentarer
Postat av: Kalle
Passa dig för fula gubbar bara.
Trackback