Claude Marcus

Eftersom jag fortsätter att läsa på kostdokton.se har jag blivit rädd för den där Claude Marcus. Claude jobbar med feta barn, och ger dem fettsnål kost något som inte fungerar på de feta barnen. Det är läskigt juh! Barnadödare! Han hävdar att vi ska fortsätta att äta fettsnåla produkter för att på så vis undvika fetma. Fel, fel, fel! Fortsätt äta fettet istället, undvik alla mystiska konstgjorda saker. Mian har ju faktiskt testat, hon blev ju piggare och gladare. På kostdoktorn.se vittnar flera gamla männsikor som lidit av övervikt om att de blivit piggare när de ätit fet mat och struntat i den konstgjorda fettsnåla maten. Det finns även diabetiker som så gott som slutat med sina mediciner när de slutat äta kolhydrater. Ja, för som ni vet är ju diabetiker sockerintoleranta, socker är kolhydrater. Jag tror på det, jag tror på det som om jag vore hjärntvättad. Men min far har alltid hävdat att det varit nyttigt med fett och fet fisk. Nu är ju han en fysiskt aktiv person så det är ju svårt att säga vad som hade hänt med honom om han inte vore timmerman, men jag har ändå alltid sett honom frossa i ost, fläsk och sås. Hans mat simmar alltid i sås. Klart att han har en kula på magen, men den kommer sig nog av en hel massa öl och för att inte tala om den halva limpan om dagen han kan trycka i sig och ett lass med potatis till det.

Jag ska sluta tjata om maten. Jag ska. Men jag tänker så mycket på det. Tyvärr.. Men jag har Mian med mig iallafall. Vi kan käka grädde och kokosfett till frukost tillsammans om det ska vara så.

Har jag berättat att jag kom in på Ersta sjuksköterskeutbildning. Jag gjorde det iallafall. Jag tackade nej, den var nämligen inriktad på äldrevård. Får se om jag kommer in på någon annan skola istället.

Idag har jag lovat V att maila till min chef på manpower och säga vad jag vill göra med mitt liv, men V tycks ha glömt det. Jag kanske ska göra det ändå, om jag nu vet vad jag vill göra med mitt liv. Tveksamt. Jag vill alldeles för mycket. Jag vet mest vad jag inte vill. Jag vet nog på ett ungefär att jag inte vill sitta här. Jag vill ha ett lite mer stressigt jobb, ett jobb med snabba beslut och snabbt agerande, här går allting alldeles för långsamt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback